LITE SOM ARMAGEDDON

en onsdag och en fredag (enligt instagram)

Publicerad 2013-03-02 02:40:00 i Allmänt

 
Det här är antagligen världens mest onödiga inlägg med tanke på att alla som läser den här bloggen
(dvs typ tre personer) också följer mig på instagram. Men men, jag har hört att frekvent uppdatering är
A&O i bloggsammanhang. Så, här kommer lite bilder från mitt instagramflöde (Obs, är lite full när jag skriver
detta. Ni får helt enkelt ha överseende.) :
 

I onsdags (?) välkomnade vi Molly och Mattias med burritos på Rosa Negra och barhäng. Turisterna gick 
hem tidigt men vi Barcelonarutinerade gick vidare till Pipa Club. Ett himla underligt ställe som ligger i vad
som känns som en lägenhet (man måste ringa på en dörrklocka och gå upp genom ett trapphus för att 
komma dit) och är ganska trevligt och tufft.
 
 
Ikväll har vi ätit bästa hamburgarna på KIOSKO, igen. Det är trevligt att ha gäster som ger en ursäkt till
att återvänta till såna här ställen inom en veckas tid. Mums. (Obs det här är Nisses köttiga burgare, själv
åt jag en vegetarisk med tofu och portabellosvamp).
 
 
På vägen från KIOSKO hittade vi ett jättekonstigt träd. Det var liksom päronformat, hade konstiga frukter 
och jättevassa taggar över stammen och grenarna. Kändes alldeles för exotiskt för blåsiga Barceloneta.
Nisse lyckades googla fram vad det var för nåt senare under kvällen, men det har jag tyvärr glömt nu.
 

Sedan ägnade vi oss återigen åt min absoluta favoritsyssla: barhäng. Denna gång kring bartäta Passeig
del Born, och senare på kvällen på en latinobar med bra musik och starka drinkar. 
 
Det här får bli allt för ikväll. Nu ska jag sova så jävla gott. God natt.

revolutionspoeter, covers och en massa vals.

Publicerad 2013-03-01 18:20:00 i Allmänt

 
Hej! Här kommer ett nytt och spännande inslag i bloggen som jag valt att kalla "På resa genom kulturlandet Spanien!". (Jag tänker att det ska kännas precis som ett avsnitt av När & Fjärran när ni läser det här, med en super-catchy signaturmelodi och allt). Egentligen är det hela lite som en gammal hederlig youtube-fylla, men min titel kändes mer seriös. Spanien är faktiskt ett land med många fina och festliga kulturyttringar, och jag tänkte nu, och vid några yttterligare tillfällen längre fram, dela med mig av några av dem jag stöter på. 
 
Ett viktigt inslag i spanjorernas kanon är förstås poeterna. I synnerhet de som levde och verkade strax före la guerra civil, och i synnerhet Federico García Lorca. Lorca var en sån där person som liksom omöjligen kunde bli något annat än mytomspunnen och helgonförklarad efter sin död. Han uppfyllde alla kraven: var del av en generation radikala poeter (kallad Generación del 27, och som ni kan läsa mer om här), var republikan, öppet homosexuell och blev mördad i samband med krigsutbrottet. Dessutom var han förstås en väldigt duktig poet och dramaturg, men det borde väl vara underförstått. Nu var det faktiskt inte direkt Lorca jag skulle berätta om, utan den enorma insikt jag kom till tidigare idag. Ni vet Leonard Cohens låt Take This Waltz? Den är en översättning och tonsättning av en Lorca-dikt!
 
Dikten heter Pequeño vals Vienés, och den kan ni läsa här. Ni kanske bara skrattar åt mig nu och tycker att jag är helt dum i huvudet som inte visste detta innan, men varsågoda för info. För att avsluta den här lektionen tycker jag att vi lyssnar på låten, dels i Leonard Cohens version, och dels i en version med den spanska sångerskan Ana Belén, som faktiskt gjort två skivor med bara Lorca-tonsättningar. Men just hennes version av Pequeño vals Vienés är alltså en Cohen-cover, fast som till skillnad från Cohens version har den spanska originaltexten. Gud, det här blev förvirrande. Vi lyssnar istället:
 
 
 
Ana Belén kommer vi återkomma till redan i nästa avsnitt av "På resa genom kulturlandet Spanien." (Nu ska ni höra en super-catchy signaturmelodi igen). Vi ses snart!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela